KULTURRESAN 2004

Fredagen den 30 juli
19:00	Vi checkar in på Korrö Vandrahem, Annexet. www.turistcenter.se
20:00	Grill
Lördagen den 31 juli
09:00	Frukost
10:00	Avfärd mot Lessebo
11:00	Guidad tur på Lessebo Pappersbruk. www.klippan-paper.com
13:00	Fika i en hage
14:00	Åfors Glasbruk. www.kostaboda.se
16:00	Paddling. Korrö.
20:00	Middag vid boplatsen.
24:00 ??	Sov gott!
Söndagen den 1 augusti
09:00	Frukost
10:00	Avfärd till Växjö
10:30	Växjö Domkyrka. Bertil Valliens altarskåp.
13:00	Guidad tur på Huseby Slott. www.husebybruk.se
15:00	Hej då!

Praktiskt:
Medtag:	Lakan, badkläder och handduk
	Dricka (vatten, vin, öl eller dyl) för hela helgen.
	Grillkött till fredag kvällen.
	Ingredienser till Pastasalladen på lördagen enl följande:
	Kyckling: Larsson/Berup; Sallad o lök: Nordmark/Håkansson
	Pasta o sås: Granqvist; Ostar: Okmark, Bröd o smör: Engdahl
Mat:	Fredag kväll: Ann o Sten fixar tillbehör till grillen
	Frukostar: Kan köpas av Korrö.
	Lördag lunch: Fikakorg köpes av Korrö
	Lördag kväll: Pastasallad, bröd, smör och ost.
Pris/person:	Övernattning per natt	230 kr	460 kr
	Frukost	50 kr	100 kr
	Fikakorg	50 kr	50 kr
	Paddling. Per kanot 150 kr + hämtning 30 kr	105 kr	105 kr
	Guidad tur på Lessebo. 250 kr	25 kr	25 kr
	Guidad visning på Huseby.	60 kr	60 kr
			800 kr

Kultur att uppleva

LESSEBO Pappersbruk

I Lessebo Handpappersbruk har man tillverkat papper för hand sedan 1693. Här gjordes bland annat papperet som August Strindberg skrev flera av sina litterära mästerverk på. Det handgjorda papperet har genom sin speciella karaktär en skönhet och en livslängd som i dag är efterfrågat av många. Det används i exklusiva dokument såsom statsdokument, vigselbevis och dopattester. Handpappersbruket är även ett skaparcentrum för konstnärer. Här sker försäljning av akvarellpapper, brevpapper, korrespondenskort, kuvert m

Det började 1573

Svensk papperstradition har sina rötter i Klippan. Klippans Bruk omnämns som Danmarks första pappersbruk.

"... papperstillverkningens konst, den frejdade, dittills av ingen övad hos oss i vårt land, Bille väckte till liv"

Dessa rader skrev den berömde astronomen Tycho Brahe år 1573 om sin morbror Sten Bille, som var länsherre i Herrevadsklosters län. Bevarade pappersark från 1500-talet är vattenmärkta med länsherrens initialer S.B. ovanför en cirkel delad av ett kors.

Under flera sekel var papperstillverkning ett rent hantverk. Papperet tillverkades av insamlade textillumpor. Produktionen var beroende av god tillförsel av vatten för att driva vattenstampar och för att lösa upp lumpen.

Vattenhjul drev vattenstampar som försedda med järnskodda klubbor bankade lumpen mot en järnskodd botten för sönderdelning och upplösning av lumpen till massafibrer.

1637 anlades en mölla vid Stackarpsfallen, dvs på den plats där Klippans Bruk är beläget i dag.

1653. Det första handpappersbruket i Mölndal startas.

1658. Genom freden i Roskilde blev Skåne och därmed Klippans Bruk svenskt.

1670. En ny process för att sönderdela lump uppfanns i Holland. Metoden bestod av ett ovalt kar med skiljevägg i mitten och en axel med roterande knivar som rev sönder lumpen mot fasta knivar i botten av karet. Denna maskin kallas ”Holländare”.

1799. Carl-Fredrik Kemner förvärvade Klippans Bruk.

1802. Klippans Bruk blev ett aktiebolag genom att flera handelshus i Helsingborg och Carl-Fredrik Kemner inbetalade aktiekapitalet.

1832. Under franska revolutionen 1789 uppfanns i Frankrike det som skulle bli föregångaren till dagens pappersmaskiner. I Klippan installerades 1832 Sveriges första pappersmaskin. Maskinen levererades från England. Den var 12,5 m lång och 1,93 m bred. Banbredden var 1,35 m och virapartiets längd 9 m. Maskinen hade fem torkcylindrar som värmdes med ånga. Den drevs av vattenhjul.

Papperstillverkning på maskin utgjorde en vital förutsättning för de svenska pappersbrukens utveckling till verkliga industriföretag. Satsningen på den nya tekniken i KLIPPAN inledde en ny epok i svensk industrihistoria.

Kapacitet idag: 60.000 ton papper. 33.000 ton massa.

Tillverkning: Grafiskt papper, vitt och färgat. Färgat special-papper. Klorfri sulfitmassa.

Sommarutställning
Lessebo Handpappersbruk har glädjen att för andra året presentera en sommarutställning med tre konstnärer.
Läs mer här »

Butiken
Söker du efter en exklusiv gåva till en vän eller kanske till dig själv? Besök vår butik som har ett brett sortiment av produkter från Handpappersbruket. Här kan du köpa akvarellpapper, brevpapper, korrespondenskort, kuvert mm. Du kan också beställa handtryckta brevpapper och visitkort - en verkligt personlig present.

ÅFORS glasbruk

Bertil Vallien

Bertil Vallien. Född 1938. Knuten till Kosta Boda sedan 1963. Sveriges mest berömde glaskonstnär och -formgivare, mångfaldigt prisbelönt och rikt representerad på de främsta museerna världen över. Känd framför allt som sandgjutningens mästare. Hans massiva, djupt blåfärgade, upp till fyra meter långa skepp tillhör den moderna glashistorien. Från senare års produktion kan nämnas Heads, en svit gåtfulla, massiva blå glashuvuden i olika format. Vallien arbetar med en mytisk, drömsk och symboliskmotivvärld och bedriver vad han själv beskriver som en forskargärning, i nära samverkan med sina trogna medaberbetare på Åfors glasbruk, av vilka flera arbetat med Vallien i fyra decennier. Är vid sidan av sitt konstnärskap en synnerligen skicklig och framgångsrik industridesigner, upphovsman bland mycket annat till Château, en av de mest sålda handgjorda serviserna.

PADDLING I KORRÖ

Från 1600-tal till nutid

Huseby ligger mellan sjöarna Salen och Åsnen och den äldsta namnformen av Huseby är Hosaby (1419) vilket tyder på att det är läget vid (h)oset, åns utlopp i Åsnen, som givit namn åt byn. Ända in på 1600- talet skrevs det Hosaby men sedan järnbruket kom till blev Husaby det namn som användes.

På 1600- talet var Huseby fortfarande en småländsk by, som dominerades av bönder och jordbruk. Men förändringens tid var på gång och kom med Carl Carlsson Gyllenhielm. Han lät på 1620- talet anlägga ett järnbruk på Huseby. Placeringen av järnbruket kan tyckas märklig, men här fanns allt som behövdes: sjömalm, skog som gav kol till eldningen och vatten som gav kraft och transportmöjligheter.

Gyllenhielm

Gyllenhielm drev järnbruket i Huseby med hjälp av förvaltare, en av de främsta var Jon Michelsson. Med hjälp av honom startade Gyllenhielm på 1630-talet tillverkning av kanoner och järnkakelugnar eller sättugnar som de också kallas. Dessa sättugnar skulle komma att bli den typiska Husebyprodukten och tiotusentals tillverkades under 225 år.

Holländarnas Tid

Arnold de Rees bosatte sig på Huseby och byggde upp en omfattande verksamhet. Han arrenderade också järnbruken i Torne, Ålshult, Tegnaby och Åryd. Han anlitade en mängd bönder för malmupp-tagning och kolning, utvecklade en stor transportorganisation med pråmtrafik på sjön Åsnen och hästdragna foror på den nyanlagda vägen från Grövik till Bodekull, vilken nu kallades "Holländarevägen". Från Bodekull utfördes kanoner och kulor, stångjärn och järnkakelugnar på Arnold de Rees egna fartyg till Köpenhamn och Stralsund, Lubeck och Hamburg, Haarlem och Amsterdam. Husebykanonerna fanns på många handelsskepp och holländska örlogsfartyg. Ännu idag står en Husebykanon uppställd vid inloppet till det forna holländska handelsfaktoriet Mombasa i nuvarande Tanzania.

1677 upphörde driften på Huseby och några år senare ligger "bruket platt öde och obrukat".

Rudebecks tid på Huseby

Men det skulle inte dröja länge förrän det kom nya brukare till Huseby. 1689 fick bröderna Peter och Paul Rudebeck arrendera Huseby Gamlegård och några hemman på förmånliga villkor för att sätta igång järnbruket igen. Peter blev den som ägnade sig åt Huseby och järnbruket började omedelbart att byggas upp igen.

På 1690- talet var både masugnen, gjuteriet och borrevinden i full gång och så småningom kom även stångjärns- och manufaktursmederna i gång.

Rudebeck lät även uppföra en ny herrgårdsbyggnad, ungefär på samma plats som den nuvarande.

Grevarna Hamilton

1792 kom det nya ägare till Huseby då grevarna Hamilton tog över.

Den förste Hamilton, ryttmästare Axel, utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet.

Mycket av den yttre miljön är en kvarleva från Hamiltons tid; den stora herrgården som stod färdig 1844, stallbyggnaden för gårdens rid- och vagnhästar, kvarnen, den mekaniska verkstadsbyggnaden, gårdssmedjan, det gamla brukskontoret, den gamla sågmästarebostaden, magasinet och hela bostadsbebyggelsen utmed bruksgatan.

Familjen Stephens

Joseph Stephens föddes 1841 i Stockholm och var son till den engelske språkforskaren och fornforskaren George Stephens. Georg kom till Sverige för att studera och blev under sin tid i Stockholm god vän med prästsonen Gunnar Olof Hylten- Cavallius från Vislanda.

Hylten-Cavallius hade en ganska stormig statlig karriär och efter en diplomatpost i Brasilien återvände han 1864 till sin hembygd och bosatte sig på Stora Målen i Moheda socken för att senare flytta till Sunnanvik i Skatelöv.

Han föreslog att George Stephens son skulle utnyttja de sjunkande fastighetspriserna och köpa en behändig liten herrgård i Småland.

När så George och Joseph kom till tågstationen i Moheda hade de ingen aning om det konkreta förslag som Hylten-Cavallius skulle komma med. Han tyckte att Joseph skulle köpa Huseby järnbruk med det stora godset, där det ingick 46 jordbruksfastigheter, 24 mantal och cirka 6000 hektar mark.

Gudfadern lade skickligt fram alla fördelarna med köpet: det var den bästa egendomen i länet, ett bra pris, kombinationen av järnbruk, jordbruk och skogsbruk var mycket fördelaktig.

Den 9 augusti 1867 skrev Joseph Stephens under köpekontraktet på 600000 riksdaler. Det var nog inte bara Hylten- Cavallius övertalningsförmåga som lockade Joseph till köpet utan också uppenbarelsen av Hylten- Cavallius dotter Anna. Joseph blev blixtkär i den 19-åriga flickan och redan efter några veckor så eklaterades deras förlovning. Anna slog upp förlovningen och sedemera gifte sig Joseph Stephens med Elisabeth Kreuger.

Josef Stephens

Statens Fatighetsverk förvaltar och Intresseföreningen driver

Florence Stephens testamenterade Huseby till svenska staten, med uttryckligt önskemål att "byggnader på Huseby bör iståndsättas och väl underhållas samt till sin karaktär i möjligaste mån bibehållas, till erinran om dem som där bott och verkat och sammanbragt samlingarna".

Efter långvarigt övervägande förklarade sig staten beredda att motta donationen 1982.

Inledningsvis förvaltades Huseby av Domänverket och sedan 1996 är det Statens Fastighetsverk som förvaltar anläggningen.

För att ta ansvaret för Huseby Bruks besöksverksamhet bildades 1996 Huseby Bruks Intresseförening. Denna drivs som en ideell förening och medlemmar är för närvarande Länsstyrelsen i Kronobergs län, Alvesta och Växjö kommuner, Smålands Museum och samtliga näringsidkare som är verksamma på bruksområdet.

Huseby Bruk är numera Kronobergs läns mest besökta turistmål med ca 150.000 besökare per år.

Biblioteksrummet
Det är herrgårdens största rum och användes därför som matsal vid större och festligare tillfällen. Idag används den i samband med de exklusiva kungamiddagar som arrangeras på Huseby

Den kungliga sängkammaren
Beboddes bland annat av Oskar II, Gustav V, prins Carl och den världsberömda operasångerskan Christina Nilsson, som var god vän med familjen Stephens. Sängöverkast i filéarbete av Elisabeth Stephens.